Don't you hear me calling you

Linnea har kille nu. Inte jag. Jag vill ha kille. Fast jag är inte avundsjuk på Linnea, för jag unnar henne all lycka i livet och därför skulle jag aldrig önska att jag hade något fick något som hon gärna har kvar. Det här är nog den första gången jag inser att jag faktiskt inte är avundsjuk över något fantastiskt som någon annan har. Jag är alltid så avundsjuk. På den minsta lilla lycka någon annan hittar - den vill jag ha. Men Linnea förtjänar all lycka i livet. Det önskar jag henne för hon är en av de mest fantastiska människor som finns. Tack för att du finns, Linnea. Jag älskar dig :)

Fan också! Jag missade en månad, nu är allt över!

Suck, jag kan inte slappna av alls. Går runt här och funderar och ångrar mig över så mycket. Borde jag har gjort så? Hur fan kunde jag välja fel?

Jag valde fel...
Killar förstör mitt liv! Jag dör!