Tack
Jag ler. Jag längtar. Så mycket.
Nej
Vart tog tiden vägen? Jag är inte vuxen, inte en chans.
Smärta
Ja, smärta.
Längtar
Året runt går jag och längtar till en speciell känsla som jag kände en enda gång 2009 då jag satt på en buss på väg hem från italienska Alperna. Efter att ha blivit väckt klockan tre på morgonen, på grund av att vi var tvungna att lämna bussen medan vi åkte färja, kunde jag inte somna om. Färjan gick från Danmark till Sverige och var boven som snodde min sömn, men det gör inget.
Jag satt på bussen med James Morrison i öronen och beskådade soluppgången när vi åkte längs E4an i Skåne. Det var vår för mig. Det var sol och musik och choklad och jag tror inte att jag har haft en finare stund.
Dit längtar jag alltid, men jag hittar aldrig samma känsla.
Den kanske inte finns...
Trött men lever livet
Dåligt samvete. Det hindrar mig ofta från ha roligt och att leva spontant. Tanken av att jag ständigt borde vara duktig, gå och lägga mig i tid, jobba mycket, inte slösa pengar, inte äta godis, träna varje dag, aldrig göra vågade saker som jag ändå är övertygad om att de inte skulle göra någon skada. Att leva livet.
Jag offrar gärna sömnen för att ha roligt, men jag gör det inte utan att ha dåligt samvete i princip hela tiden. Jag måste bli mer olydig och galen.
Yay
Jag är fett poppis. Jag har en bloglovin-följare och det är jag själv.
As tears go by
Idag saknar jag Dalarna så att det gör ont. Jag måste dit. Sommar i Dalarna. Vinter i Dalarna. Vår i Dalarna. Höst i Dalarna. Det finns inget som Dalarna.
Oh boy
Jag har slutat med att sluta med läsk och sånt. På fredag ska jag köpa mig en påse godis och inte ha ett jävla dugg dåligt samvete, det har jag haft tillräckligt i mitt liv. Jag ska må bra och om det krävs godis så fine för mig, jag tränar ändå 5-6 gånger i veckan så jag klarar mig nog.
Jag längtar till på fredag...
