Memory lane
Jag låg uppe till klockan tre i morse och log och grät åt gamla blogginlägg. Anledningen var främst att jag efter att ha träffat Jakob igen för första gången på ungefär ett halvår började tänka på den gamla goda KS-tiden. Det var enda gången i mitt liv som jag uppriktigt längade efter att gå till skolan. Hela nian var en fest för mig och trots att Jakob sa att han inte ville att jag skulle gå och tycka att allt var bättre förr så slår den tanken mig ibland.
Vi hade en härlig tacosmiddag här i torsdags. Det var hela gänget. Alla nio. Det lever jag lite på nu.
