Ta mig till havet och dränk mig
Kan ingen bara kidnappa mig och släppa mig 50 m ovanför havet bland hajarna och låta dem äta upp mig, eller det som är kvar av mig vill säga. Jag känner mig tom på ord, glädje och livslust. Det är säkert bara för idag, men det känns förjävligt. Jag vet inte vad jag ska göra. Det finns inte så mycket att säga.
Idag har inget gått bra, verkligen ingenting. Nationella provet kan ha gått bra, men det är nog inget jag borde räkna med.
Det känns som att många var lite nere idag. Ingen bra stämning i skolan alls. Mest tystnad och besvikelse i varje hjärta och själ. Trots att solen faktiskt sken idag. Oförskämt mycket. Nästan onödigt mycket med tanke på allt som hänt.
Jag vill känna känslan av att lyfta från marken och flyga ut över världen. Se världen under mina fötter, när den sover. Vid nattens mörkaste timme. Ensam med världen. Så många liv, sovande människor som inte vet om det. En hemlighet för en.
Om vi ska prata om något mindre dystert, igår fick jag tre blåmärken på mina armar. Karaten som vanligt, men är man hårding så är man. Även om det gör ont... Tur, i alla fall, att jag är envis som fan. Det har jag alltid varit.
När jag var liten var jag hur morgonpigg som helst. När klockan var fem var jag alltid redo för att gå till dagis. Jag kan se mig framför mig, sitta där på hallmattan i gallonisar och gummistövlar. Vilken painintheass jag måste ha varit! Envis liten unge som springer ifrån sin gravida mamma. Hon var inte så glad vid sådana tillfällen kan jag tala om för dig.
Faktiskt var jag ganska söt som barn. Dock en liten tjockis i början haha, men det var nog de flesta. Men nu när jag får se bilder från den tiden då jag var ca 3-6 år var jag ganska söt. Väldigt busig dock, men godhjärtad innerst inne.
Alltså egentligen, vad skriver man i en blogg? Hur kommer man på allt? Man sitter typ och skriver det första som kommer upp i huvudet, tankar och funderingar. Saker som händer och har hänt. Framtiden, barndom, minnen och känslor.
Ganska intressant faktiskt. Vi gör sådana grejer på svenskalektioner ibland. Fransson ger oss ett ämne och vi ska bara skriva på, de första orden som kommer upp i huvudet. Det är bara att skriva. Ganska skönt att bara sitta och skriva, ro-fyllande helt enkelt.
Jag längtar till Falun, och...inte. Det är sista gången och vi kommer troligen inte få sova med killar. Nu vet jag inte om jag vill heller. Krångel och jobbigheter. Allt är så fucking stört just nu!
Jag skulle vilja sitta och käka tårta och kolla på film med Jakob. Sitta där med honom och kolla på typ Ice age eller någon disney-film. Och äta tårta med fingrarna. En hemmabakad jordgubbstårta med lots of grädde på!
Jakob är den bästa vän man kan ha. När vi hade nobelfesten med alla åttorna röstade han på mig till nomineringen "bästa kompis"! När jag fick veta det började jag nästan gråta (jag var tyvärr borta den veckan, men rösten hade, tro det eller ej, gått till Jakob!!!). Jag visste inte att han tyckte om mig så mycket! Ibland brukar jag ligga och tänka på hur mitt liv skulle vara utan Jakob. Det vore hemskt! Ibland tänker jag hemska tankar som jag helst inte vill nämna alls. Då kan jag ligga och gråta i timmarvis. Det gjorde jag till exempel förra vecka. Det tog två timmar att somna. Fan vad jag älskar Jakob. Om jag var tvungen skulle jag offra mitt liv för honom. Alltså, han är så himla bäst! Det går inte att beskriva med ord. Det går inte att beskriva alls faktiskt!
Sitter här och lyssnar på "Chariot". Det är en av de få låter som gör mig glad, "Chariot", Breakthru" och "Hot 'n' cold" är de gladaste låtarna too me :) Jag blir liksom lugn av dom! Uppmuntrande och glädjande.
Varför måste kärlek vara så svårt? Tänk om man kunde sjunga en låt och så blev allt bra igen. Då vore jorden en bra plats att leva på. Då skulle jag alltid vara glad. Fast det vore nog inte heller så bra. Alla måste ju vara ledsna ibland. Men jag skulle helst vara ledsen lite mindre ofta. Jag har märkt att jag sjunger mindre när jag är ledsen. Jag sjunger nästan aldrig längre. Kanske skulle testa min dröm! Att sjunga och bli glad av det. Gör det sen...
Jag blir faktiskt gladare av att skriva blogg. Speciellt om Jakob :D Han är så underbar!
Jag längtar till sommaren. Att vakna vid sådär 11-tiden och direkt äta lunch vid TV:n eller ute på altanen där man alltid störs av sockersugna getingar. Sedan ringer man en kompis eller hoppar trampolin eller solar på gräsmattan eller åker till Munktorp med mamma, pappa och Eric. De flesta dagarna brukar gå åt till att sitta och glo haha. Jag brukar vara ganska lat på sommarlovet, men kompisar äger allt! Det vore grymt mysigt att åka iväg, bara med kompisar, och tälta någonstans där man kan sitta och titta på solnedgången tillsammans! Jag var nära på att skriva utan killar, men det vore lögn. Det säger jag nog bara för att jag är arg haha!
Men sommarnätterna äger ju allt. Jag och pappa brukar sitta uppe och snacka till två på natten, mest om bilar och musik.Det är det jag tycker om mest här i världen (förutom mina kära vänner). Ibland tar vi en promenad. Det enda som egentligen är dåligt med sommaren är väl myggen och att man inte får träffa alla sina vänner varje dag. Det är lite synd.
Men sommarn äger! Ledighet, ledighet och åter ledighet är det allra bästa med sommarlovet. Elva veckors ledighet. Helt underbart.
Jag kommer ihåg när jag, Jakob och Emil badade vis stranden i Hägernäs, eller jag badade och dom gick runt uppe på stranden och mesade. Men sedan åkte vi hem till Jakob, spelade wii, hoppade trampolin och jag åt upp alla deras körsbär! Det var KUL! Jag vill inte ens veta vad hans mamma tyckte om det haha. Och så klättrade vi i träd också. Fast Emil slaggade på Jakobs trampolin när jag och Jakob klättrade. Sedan skulle vi kolla på Burnt Faceman (eller hur fan det stavas) och så kom hans mamma och bjöd oss på jordgubbar doppade i choklad. Det var GOTT. Sedan åkte jag och Emil hem någon gång vid sex-tiden. Detta gjorde vi två gånger. Jag tror att vi gjorde precis samma saker båda gångerna haha! Det är sådana underbara sommarminnen jag aldrig glömmer :) Älskar er grabbar!
Det här blir ett väldans långt blogginlägg! Verkar som att jag hade mycket inspiration denna dåliga dag.
Nu ska jag faktiskt bege mig uppåt. En kvälls-macka och sedan ska jag nog lägga mig. Och kanske lägga klart pusslet så att min sjuke broder inte får något att göra imorgon haha! God nattens :) <3
Idag har inget gått bra, verkligen ingenting. Nationella provet kan ha gått bra, men det är nog inget jag borde räkna med.
Det känns som att många var lite nere idag. Ingen bra stämning i skolan alls. Mest tystnad och besvikelse i varje hjärta och själ. Trots att solen faktiskt sken idag. Oförskämt mycket. Nästan onödigt mycket med tanke på allt som hänt.
Jag vill känna känslan av att lyfta från marken och flyga ut över världen. Se världen under mina fötter, när den sover. Vid nattens mörkaste timme. Ensam med världen. Så många liv, sovande människor som inte vet om det. En hemlighet för en.
Om vi ska prata om något mindre dystert, igår fick jag tre blåmärken på mina armar. Karaten som vanligt, men är man hårding så är man. Även om det gör ont... Tur, i alla fall, att jag är envis som fan. Det har jag alltid varit.
När jag var liten var jag hur morgonpigg som helst. När klockan var fem var jag alltid redo för att gå till dagis. Jag kan se mig framför mig, sitta där på hallmattan i gallonisar och gummistövlar. Vilken painintheass jag måste ha varit! Envis liten unge som springer ifrån sin gravida mamma. Hon var inte så glad vid sådana tillfällen kan jag tala om för dig.
Faktiskt var jag ganska söt som barn. Dock en liten tjockis i början haha, men det var nog de flesta. Men nu när jag får se bilder från den tiden då jag var ca 3-6 år var jag ganska söt. Väldigt busig dock, men godhjärtad innerst inne.
Alltså egentligen, vad skriver man i en blogg? Hur kommer man på allt? Man sitter typ och skriver det första som kommer upp i huvudet, tankar och funderingar. Saker som händer och har hänt. Framtiden, barndom, minnen och känslor.
Ganska intressant faktiskt. Vi gör sådana grejer på svenskalektioner ibland. Fransson ger oss ett ämne och vi ska bara skriva på, de första orden som kommer upp i huvudet. Det är bara att skriva. Ganska skönt att bara sitta och skriva, ro-fyllande helt enkelt.
Jag längtar till Falun, och...inte. Det är sista gången och vi kommer troligen inte få sova med killar. Nu vet jag inte om jag vill heller. Krångel och jobbigheter. Allt är så fucking stört just nu!
Jag skulle vilja sitta och käka tårta och kolla på film med Jakob. Sitta där med honom och kolla på typ Ice age eller någon disney-film. Och äta tårta med fingrarna. En hemmabakad jordgubbstårta med lots of grädde på!
Jakob är den bästa vän man kan ha. När vi hade nobelfesten med alla åttorna röstade han på mig till nomineringen "bästa kompis"! När jag fick veta det började jag nästan gråta (jag var tyvärr borta den veckan, men rösten hade, tro det eller ej, gått till Jakob!!!). Jag visste inte att han tyckte om mig så mycket! Ibland brukar jag ligga och tänka på hur mitt liv skulle vara utan Jakob. Det vore hemskt! Ibland tänker jag hemska tankar som jag helst inte vill nämna alls. Då kan jag ligga och gråta i timmarvis. Det gjorde jag till exempel förra vecka. Det tog två timmar att somna. Fan vad jag älskar Jakob. Om jag var tvungen skulle jag offra mitt liv för honom. Alltså, han är så himla bäst! Det går inte att beskriva med ord. Det går inte att beskriva alls faktiskt!
Sitter här och lyssnar på "Chariot". Det är en av de få låter som gör mig glad, "Chariot", Breakthru" och "Hot 'n' cold" är de gladaste låtarna too me :) Jag blir liksom lugn av dom! Uppmuntrande och glädjande.
Varför måste kärlek vara så svårt? Tänk om man kunde sjunga en låt och så blev allt bra igen. Då vore jorden en bra plats att leva på. Då skulle jag alltid vara glad. Fast det vore nog inte heller så bra. Alla måste ju vara ledsna ibland. Men jag skulle helst vara ledsen lite mindre ofta. Jag har märkt att jag sjunger mindre när jag är ledsen. Jag sjunger nästan aldrig längre. Kanske skulle testa min dröm! Att sjunga och bli glad av det. Gör det sen...
Jag blir faktiskt gladare av att skriva blogg. Speciellt om Jakob :D Han är så underbar!
Jag längtar till sommaren. Att vakna vid sådär 11-tiden och direkt äta lunch vid TV:n eller ute på altanen där man alltid störs av sockersugna getingar. Sedan ringer man en kompis eller hoppar trampolin eller solar på gräsmattan eller åker till Munktorp med mamma, pappa och Eric. De flesta dagarna brukar gå åt till att sitta och glo haha. Jag brukar vara ganska lat på sommarlovet, men kompisar äger allt! Det vore grymt mysigt att åka iväg, bara med kompisar, och tälta någonstans där man kan sitta och titta på solnedgången tillsammans! Jag var nära på att skriva utan killar, men det vore lögn. Det säger jag nog bara för att jag är arg haha!
Men sommarnätterna äger ju allt. Jag och pappa brukar sitta uppe och snacka till två på natten, mest om bilar och musik.Det är det jag tycker om mest här i världen (förutom mina kära vänner). Ibland tar vi en promenad. Det enda som egentligen är dåligt med sommaren är väl myggen och att man inte får träffa alla sina vänner varje dag. Det är lite synd.
Men sommarn äger! Ledighet, ledighet och åter ledighet är det allra bästa med sommarlovet. Elva veckors ledighet. Helt underbart.
Jag kommer ihåg när jag, Jakob och Emil badade vis stranden i Hägernäs, eller jag badade och dom gick runt uppe på stranden och mesade. Men sedan åkte vi hem till Jakob, spelade wii, hoppade trampolin och jag åt upp alla deras körsbär! Det var KUL! Jag vill inte ens veta vad hans mamma tyckte om det haha. Och så klättrade vi i träd också. Fast Emil slaggade på Jakobs trampolin när jag och Jakob klättrade. Sedan skulle vi kolla på Burnt Faceman (eller hur fan det stavas) och så kom hans mamma och bjöd oss på jordgubbar doppade i choklad. Det var GOTT. Sedan åkte jag och Emil hem någon gång vid sex-tiden. Detta gjorde vi två gånger. Jag tror att vi gjorde precis samma saker båda gångerna haha! Det är sådana underbara sommarminnen jag aldrig glömmer :) Älskar er grabbar!
Det här blir ett väldans långt blogginlägg! Verkar som att jag hade mycket inspiration denna dåliga dag.
Nu ska jag faktiskt bege mig uppåt. En kvälls-macka och sedan ska jag nog lägga mig. Och kanske lägga klart pusslet så att min sjuke broder inte får något att göra imorgon haha! God nattens :) <3
Kommentarer
Trackback
