Don't you hear me calling you

Seg dag. Den senaste halvan av dagen spenderade jag framför TV:n och kollade på Harper's Island. Tyvärr hade jag bara ungefär sex avsnitt inspelade och det sista slutade mitt i ett mord. Jag får väl köpa hela säsongen när den kommer ut i affärerna.
Jag har i alla fall gått ungefär fem kilometer och hoppat studsmatta oavbrutet i tio minuter så träning får jag gott om varje dag. Det behövs.
Jag träffade Blomkrukan igår! Första gången på två år (bortsett från att vi råkade stöta på varandra på stationen, men det räknas knappast. Vi hann bara säga hej). Först badade vi i alla fall. Nere vid Solbrännan. Vi trampade vatten och pratade i säkert eh halvtimme, och han höll på att frysa ihjäl. Stackars människa. Förlåt att jag inte är en badkruka.
Efter att vi badat pratade vi i ytterligare tre och en halv timme, liggandes under två stora björkar. Gräset kittlade mig på benen och solen sken på oss mellan bladen. Det var ganska skönt att bara ligga och prata sådär spontant. Det behövde jag garanterat.
Är det inte dumt egentligen, att man blir utskrattad om man inte lyssnar på rätt musik? Det är ju förfan helt sjukt! Musik ska vara något man njuter av så varför ska man inte tillåtas lyssna på sådan musik man njuter av? Jag stör mig verkligen på vissa människor.
Hur kan vädret vända så tvärt? Imorse var det sol, en aning blåsigt, men sol. Jag vill ha mer sol, jag måste bli brun eller åtminstone brunare. För tillfället är min mage lika vit som mina ben och då är det allvarligt.
Nya funderingar på väg. God kväll!