209 - This is the air I breathe



Vilken talang. Jag är glad just nu.
Michael Jackson. En av de artister jag lyssnat på nästan hela mitt liv, fan. Det känns som att jag förut tog alla för givna, men nu börjar jag inse vad jag verkligen har. Man saknar allt och alla när de är borta. Detta gäller såklart inte bara Michael Jackson nu!
Tältningen förresten. Det var en ganska konstig natt. Det var inte så mycket som hände, fast ändå hände lite saker. Bra saker framför allt. När vi nått det perfekta stället och äntligen fått bada några gånger kommer det en gubbe och säger att vi måste flytta oss för att han och några till ska ha en teaterföreställning där! Det var seriöst hur bra som helst där! Ilska och utmattning gjorde det en aning jobbigt att gå ytterligare två kilometer i stekande sol för att sedan hitta ett vindskydd fullt av mygg. Trots myggen var det ganska mysigt att sova där. Någon badplats skulle det såklart inte finnas där. Det första stället var grymt bra!
Vad händer nu?
Utan planer sitter jag här och skriver, jag borde sätta mig i soffan, ta det lugnt och kolla på film med mamma och pappa, men jag liksom fastnade här. Jag är faktiskt väldigt sugen på choklad, haha.
Jag undrar hur det ska gå nu. Vi har inga fler kvällar som denna planerade nu. Vi får inte låta det gå för länge innan nästa. Och jag som ska vara borta i två veckor! Fan också. Jag kan inte klandra dem om de har en övernattning när jag är borta, men jag vill inte missa något. Lite egoistiskt tänkade, förlåt.
Varför ska det vara så fruktansvärt jobbigt med kompisars kompisar? Jag hatar när man går runt i Åkersberga centrum med Josefin, för hon träffar alltid någon hon känner. Själv står man där som ett fån och bara kollar på när de säger något kul som de nyligen gjort tillsammans. Pinsamt, pinsamt, pinsamt! usch vad jag hatar sådana situationer.
Killarna gillade Linnéas present. Ett par rosa mormorstrosor i storlek fyrtiotvå. Så extemt sexiga! Eftersom Petter inte hade med sig badbrallor föreslog vi att han skulle bada i dem istället, men det vägrade han haha.

Jag tror att jag denna termin har insett vilken tur jag faktiskt har. Även om jag själv inte är så mycket att hänga i julgranen har jag underbara vänner och en fantastisk familj som alltid finns här och där för mig.
Nu är jag för sugen på choklad för att inte göra något åt det!
God kväll!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0