Don't you hear me calling you

Min väska är snart full. Det här blir verkligen en stressig kväll alltså! Packlistan är helt borta. Jag har letat i varenda liten vrå (eller något) och jag måste träna inför hemkunskapsuppgiften. Eftersom att vi inte vet vilken maträtt vi ska laga känner man sig en aning mer osäker. Jag vet dessutom inte när vi ska vara vi skolan. Antingen skulle bussen gå halv åtta, eller så är det tiden då vi skulle samlas vid skolan.
Jag börjar alltid tveka på informationen jag får av mina kompisar, det kanske beror på att jag glömt vad läraren sa. Ibland känner jag mig lite elak över det, men jag är en tvekande person. Jag tar inget förgivet längre. Det har hänt för mycket.
Det ska bli kul att åka till Falun, men tråkigt att det är sista gången. Vi kommer nog inte sova alls haha!! Det blir lätt så när det känns som att man slösar bort tiden på att sova istället för att ha kul.
Nu ska jag laga mat...