Suck
Vad betyder tre ord om anledningen till att man sa dem var dåligt samvete?
Ibland blir jag trött, men framförallt irriterad, på de som säger förlåt för att inte skapa diskussioner eller bråk. Är det verkligen rätt att låtsas ångra sig om man egentligen tycker att man sa sanningen från början? Ska man inte stå för det man tycker och för vad man säger?
Finns det egentligen något rätt eller fel över huvud taget? Ska man alltid veta vad man får och inte får göra?
Jag tror att vi ställer för höra krav på oss själva. Vartenda litet fel vi gör framkallar ofta deppanfall och ilska. Varför kan vi inte någonsin bli nöjda? Man gör alltid så gott man kan. Även om vi inte alltid tror det. Man gör så gott man kan för stunden. Tro det eller ej, men det finns alltid en bra anledning till att man ibland slarvar och inte tar i allt man kan. Man tar ändå i allt man kan. Jag vet hur det känns att inte känna sig bra nog. Tro mig!
Jag är så förvirrad och osäker. Inget går någonsin som man har tänkt sig.
När jag tänker sommar är det precis det här jag ser framför mig. Förra året åkte vi ofta genom skugga som denna under bilresan på nationaldagen. Jag tänker mig en långsam cykeltur på varsin gammal cykel en sommarkväll. Det enda man har på sig är en kjol, linne och bikini. Kanske ligger det en handduk på axeln och kanske är man på väg till badplatsen för ett kvällsdopp. Jag känner längtan efter sommar i magen.
Jag tror att vi ska åka till Nyåker imorgon. Min favoritplats, på hela jorden. Underbarare ställe finns inte.
Jag skulle vilja ha en jacuzzi. Tänk att sitta där i mitt i natten. Varmt och skönt. Det ska jag ha i min trädgård när jag blir rik. Observera att jag inte skrev OM jag blir rik, utan NÄR jag blir rik. Vilken inställning.
Det finns två tillfällen då man låtsas mena något fast att det egentligen är självklart att man menar raka motsatsen. Det jag snackar om är såklart oseriositet. Enligt mig finns det två tillfällen då man använder sig av oseriositet: När man försöker vara rolig (och ibland lyckas) och när man försöker undanhålla sanningen.
Det där sista fungerar aldrig. Det enda man gör är att dra ut på det, vilket bara gör sanningen till en större börda. Tänk efter innan du bestämmer dig för att inte berätta sanningen. Allt gör skillnad.
Sömnens envishet är starkare än min egen är jag rädd. Jag skriver nog imorgon.
God natt...
Ibland blir jag trött, men framförallt irriterad, på de som säger förlåt för att inte skapa diskussioner eller bråk. Är det verkligen rätt att låtsas ångra sig om man egentligen tycker att man sa sanningen från början? Ska man inte stå för det man tycker och för vad man säger?
Finns det egentligen något rätt eller fel över huvud taget? Ska man alltid veta vad man får och inte får göra?
Jag tror att vi ställer för höra krav på oss själva. Vartenda litet fel vi gör framkallar ofta deppanfall och ilska. Varför kan vi inte någonsin bli nöjda? Man gör alltid så gott man kan. Även om vi inte alltid tror det. Man gör så gott man kan för stunden. Tro det eller ej, men det finns alltid en bra anledning till att man ibland slarvar och inte tar i allt man kan. Man tar ändå i allt man kan. Jag vet hur det känns att inte känna sig bra nog. Tro mig!
Jag är så förvirrad och osäker. Inget går någonsin som man har tänkt sig.
När jag tänker sommar är det precis det här jag ser framför mig. Förra året åkte vi ofta genom skugga som denna under bilresan på nationaldagen. Jag tänker mig en långsam cykeltur på varsin gammal cykel en sommarkväll. Det enda man har på sig är en kjol, linne och bikini. Kanske ligger det en handduk på axeln och kanske är man på väg till badplatsen för ett kvällsdopp. Jag känner längtan efter sommar i magen.
Jag tror att vi ska åka till Nyåker imorgon. Min favoritplats, på hela jorden. Underbarare ställe finns inte.
Jag skulle vilja ha en jacuzzi. Tänk att sitta där i mitt i natten. Varmt och skönt. Det ska jag ha i min trädgård när jag blir rik. Observera att jag inte skrev OM jag blir rik, utan NÄR jag blir rik. Vilken inställning.
Det finns två tillfällen då man låtsas mena något fast att det egentligen är självklart att man menar raka motsatsen. Det jag snackar om är såklart oseriositet. Enligt mig finns det två tillfällen då man använder sig av oseriositet: När man försöker vara rolig (och ibland lyckas) och när man försöker undanhålla sanningen.
Det där sista fungerar aldrig. Det enda man gör är att dra ut på det, vilket bara gör sanningen till en större börda. Tänk efter innan du bestämmer dig för att inte berätta sanningen. Allt gör skillnad.
Sömnens envishet är starkare än min egen är jag rädd. Jag skriver nog imorgon.
God natt...
Kommentarer
Trackback
