We are the light in the tunnel

Är det huvudet som spelar mig ett spratt, eller är mitt hjärta krossat? Det känns som att mitt liv är förstört rakt igenom. Vad det beror på är jag inte säker på, men jag har mina aningar. Ska jag inte kunna släppa dig? Du sårade mig så djupt. Varför bryr jag mig fortfarande? Jag gissar att jag aldrig kommer kunna släppa dig. Det var så bra, vad gick fel? Vem klev snett? Jag ser inga misstag från min sida, så... det måste ha varit du? Eller...?
Jag är rädd att jag skulle ge dig ännu en chans om du bad mig. Trots att jag gav dig så många chanser fortsatte du hålla på som du gjorde. Jag vill på något sätt inte tro att det är för sent. Jag älskar dig.
Jag kan inte fatta det, du framkallade till och med tårar fortfarande. Jag måste glömma dig...

Vad är det med folk idag? Varför är alla så konstiga? Det kanske är jag som är konstig. Ååå, jag orkar inte med det här längre! Det är alltid något jag går runt och oroar mig över. Alltid är det något som tynger ner mina axlar. Tungt som sten.

Jag måste sova nu.
God natt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0