Tar en paus
Nej, idag vill jag inte bli rörd. Psykiskt. Fysiskt. Det gör ont. Jag vill slänga på mig för stora kläder och promenera Stockholm runt med en schyst podcast eller näst intill oändlig spellista i lurarna, tänka och se, köpa en påse godis och hoppa på första bästa buss till var som helst.
Jag sitter här på min jävla skitö. Nej då, så farligt är det inte. Jag trivs här, men förra onsdagen blev jag hysteriskt rastlös. Jag kunde inte sitta still. Jag kunde inte sitta. Jag stod upp. Gick runt och stirra desperat på väggarna i hopp om att med hjälp av fantasin komma på något att sysselsätta mig med. Det finns inte mycket att göra här. Det finns böcker. men jag vill inte läsa längre. Jag finner ingen ro till det, bara på jobbet inne i kommunens huvudby där jag egentligen är stationerad. Där blir jag nästan mer rastlös än jag blir här. Trots att det händer betydligt mycket mer där.
Kommentarer
Trackback
