Don't you hear me calling you

Snälla kommentera mera! :D
Älskar dig Patrik! God natt på er! <3

Sommar



Höst



Vinter

Vår?

Seg dag säger jag bara. Provet gick nog ganska bra. Annars har jag jobbat väldigt bra med engelskan också. Det känns bra. Jag är faktiskt väldigt glad idag. Allmänt glad bara. Även om allt egentligen bara är fucked up.
MSN verkar hata mig just nu. Jag får inte meddelanden som folk skickar, cp...

Jag tror att jag ska sluta bry mig om folk jag tycker om, det slutar bara illa i alla fall. Jag får alltid skit för det! Är inte det ganska sjukt? Så fort man försöker hjälpa någon blir dom arga på en? Vilket sjuk värld man lever i.

Detta är inte bloggens dag, god natt

Snart kommer Josefin hit! Hon ska sova här i natt. Vi ska böga oss och kolla på One Tree Hill hela natten! I alla fall till klockan tio, om jag får för mamma.
Jag kommer inte på något att skriva, så jag ska bara sitta och lyssna på musik tills Jossan kommer! Hejdå

Fanfanfan! Allt krockar! Lärarna bombar oss med massa kurs-uppgifter och jag hinner bara inte med något. Jag tappar motivationen till att plugga när man inte hinner något, jag försöker bara lura mig själv att jag inte behöver plugga. Och jag kommer med små bortförklaringar för att inte få dåligt samvete.
Annars är allt också bara skit. Det känns som att mina kompisar inte tycker om mig längre, jag är bara en jävla pina de måste dras med varje dag. En trög jävla brud som inte fattar något.
Låt mig få veta saker! Varför mår ni dåligt? Varför vet inte jag det för? Varför får jag aldrig veta något?
Alla håller mig ute och skiter i hur jag mår. Ibland känner jag mig så jävla ensam. Låt mig veta saker!

Förutom att klaga har jag inte så mycket att säga just nu. Jag känner mig tom. Det finns inget att säga...

Idag var det en hejdundrandes städdag. Först tvingade mamma mig att åka till karaten, hon tror att huvudvärken skulle försvinna då. Sedan var det städdag där! Ingen jävla träning. Så då fick jag vara där och städa i en och en halv timme, sedan städade jag mitt rum och rensade ur min garderob när jag kom hem. Nu har jag cirka trettio klädesplagg mindre!
Vad duktig jag har varit och dessutom har vädret varit kasst idag! Knallgrått. Det är det värsta jag vet! Kan inte solen få titta fram lite oftare nu när våren nästan är här?

Igår var det superkul i Täby! Jag köpte elva nya klädesplagg, godis och en bok. Boken verkade bra om man såg på framsidan haha! Kolla så fin boken är!
 
Jag älskar att köpa kläder. Det är som att köpa en ny leksak, det är så kul att stå hemma i spegeln sedan och posa i sina nya kläder!
När vi var i Täby sprang vi runt helt galna och jag och Josefin lurade Sofie att vi skulle skicka ett sms som...vi inte fick skicka haha. Vi sprang runt inne på H&M med Sofie efter oss. Hon skrek som vanligt, haha, vi har alltid så kul!
När jag och Josefin väntade på tåget, stod vi och flummade med min mobil och tog skiiiitsnygga bilder, ni ska få se ;)

Ibland undrar jag vad andra tycker om mig. Märker folk att jag inte är i skolan? Vet de som inte känner mig vem jag är? Jag brukar känna mig så himla obetydlig. Jag kan känna mig ensam när vi står tjugo pers i en ring och väntar på bussen. Så där att ingen pratar med mig, eller att jag bara inte har något att säga. Jag känner mig obetydlig för att jag inte tycker att jag är bra nog. Kommer inte på något bra att säga och helt enkelt ogillar mig själv.
Imorgon ska jag hälsa på min "Gudbror" eller vad man ska kalla honom. Mina gudföräldrars lilla son. Han är bara två månader gammal! Det är första gången jag träffar honom :) Jag har sett en bild på honom också, han är supersöt!
Jag ska lära honom att slåss och att åka skidor! :D

 

Ska kolla på James Bond nu, god natt <3

Idag var en ganska bra dag. Det hela började med att jag inte var så trött när jag gick upp. Det berodde nog på att jag la mig halv tio. Ovanligt tiditgt för att vara jag. Sedan behövde jag inte prata med någon på bussen, det orkar jag aldrig i alla fall. På morgonen vill jag bara lyssna på musik och slippa låtsas vara social.
Sedan hoppade jag på 629 i Roslags Näsby och där träffade jag Norea. Vi satt och pratade om Disney-filmer. Jag älskar Disney-filmer =)
Sedan kom jag till skolan, slapp prata nästan hela morgonen. Ärligt talat är alla andra rätt så tråkiga på morgonen. Vilket gör mig ganska speedad för att jag försöker uppmuntra alla och då börjar jag automatiskt prata en jävla massa.
Matteprovet gick bra, jag har faktiskt pluggat rätt så bra och imorgon ska jag redovisa två steg till! Det här går bra.
Jag hade dessutom inga fel på min tyskatext.
Efter skolan åkte jag, Josefin, Bea och Sofie till Täby centrum och åt Ben&Jerrys och gick runt och flummade i en massa affärer. Jag stylade Sofie och hon tyckte att hon såg ut som en bondflicka. Bara för att hon inte har ett enda klädesplagg utan märke i hennes garderob. Men det var kul. Jag och Josefin kan inte stoppas när vi är på flumtoppen! Vi kan skratta i timmar! Med dessa brudar har man nästan alltid roligt. Förutom när vi sitter och snackar en massa känslor, hahah, men det räknas väl knappast.

Jag är seriöst kär i våren. Varje morgon på väg till bussen går jag en bit innan jag sätter igång mp3:n för att lyssna på fåglarnas sång. På vägen hem från bussen idag, vid halv sju-tiden kände jag hur varmt det faktiskt har blivit. Varken vantar eller mössa och jag slapp frysa i alla fall.
Imorgon ska vi till Täbban igen. Den här gången ska jag faktiskt ha med mig pengar. Jag ska shoppa som fan.
Shoppa har jag inte gjort sedan vinterlovet, mellandagsrean. Det är verkligen dags igen. Jag är grym på att rensa kläder. Det gör jag ofta, men att palla mig ner till Täbban är tydligen alldeles för jobbigt. Nu behöver jag kläder, det är bara halvfullt i min garderob just nu.
Nu ska jag sova, viktiga saker jag ska göra imorgon! God natt.

Nu är jag hemma igen. Skönt, men ändå inte. Jag älskar att åka skidor. Det är en sådan härlig känsla att glida nerför
backen i en jävla fart. Helt underbart.
Imorse på bussen satt jag och såg solen gå upp över Skåne. Det var jättevackert. Himlen skiftade i ljusblått, ljusgult och
brandgult. Många olika nyanser. Det var rörande vackert.
Sedan stannade vi och käka frukostbuffé och utanför fönstret, på en grej, satt en stor vråk. Säkert etthundratjugo
centimeter mellan vingspetsarna. Och när jag skulle borsta tänderna ställde jag mig ute på gräset och såg på vråken.
Efter att tag flög den iväg. Uppåt på kroppen var den ljus, nästan vit. Den gled vidare längs motorvägen och satte sig i en
ek cirka femtio meter längre bort.

När vi åkte uppåt landet, genom Sverige, sken solen mer och mer. Jag fick verkligen den där vårkänslan i mig. Snön smälter, solen skiner och allt känns som en ny början. Jag har alltid älskar våren. Den där underbara känslan! Man blir bara så glad på våren!
Jag borde säkert skriva en massa saker om alp-resan, men jag vet inte vad jag ska säga. Jag åkte skridor, buss och låg och sov typ hela tiden. Utsikten från hotellrummet var helt otrolig, men jag tröttnade efter första dagen. Det enda som var coolt var vädret. Fast tre dagar var det mest stormblåst. Inte speciellt kul att åka skidor när man är rädd att åka utför ett stup. Man såg bara några meter framför sig, det var läskigt.
När vi kom till parkeringen från Åkersberga IP frågade jag pappa: "Kan vi åka en sväng med bilen?". Då hade vi suttit på en buss i trettio timmar. Jag blir bara så kär i vårsolen. Jag kan ibland inte förstå hur jag kan bli så förälskad i solen.

Jag kommer ihåg när Tua förra året frågade alla i klassen vilka vårtäcken de hade sett. Jag hade sett blåsippor i backen bakom vårat hus, och när hon frågade var jag hade hittat dem svarade jag: "På min baksida". Det tyckte min klasskompisar var roligt! Jag blev totalt utskrattad, men det gjorde inget. Jag hade skrattat ihjäl mig om det var någon annan som sa det.
Jag skulle helst av allt bara ligga med någon fantastisk liten människa i gräset i vårsolen och bara se på himlen. Det är synd att snön fortfarande ligger kvar här i Åkersberga, varför ska den göra det när man inte kan använda den till speciellt mycket? Kan det inte få vara vår här? Allt annat i Åkersberga suger i alla fall, förutom några små personer som bor här då.

Nu ska jag gå, troligen somnar jag ändå snart. God natt.

Imorgon bär det av mot främmande land. Det ska bli väldigt kul, men idag insåg jag något. Efter samlingen sa Jakob att vi inte skulle ses på en och en halv vecka och då gick det upp för mig att en och en halv vecka är jävligt länge. Så nu har jag gått runt och tänkt på det hela dagen. När han sa det blev det så himla seriöst och sorgligt på något sätt.
Jag vet inte om jag kommer orka en och en halv vecka utan mina kompisar! Just nu när alla älskar varandra som mest! Haha, vad patetisk jag låter. Men så är det faktiskt.
Imorgon ska jag hålla tal! Jag hatar verkligen att prata inför publik. Jag sjunger hellre än pratar inför publik!
Igår på ledarutbildningen skulle vi prata om ett ord i trettio sekunder. Jag bröt ihop! Jag vågade verkligen inte! Jag fick inte fram ett ord, det var så himla pinsamt. Jag satt där och hoppades att det inte skulle bli min tur, men då var jag inte rädd. Men när han pekade på mig frös jag till is. Det är så himla läskigt. Imorgon ska jag stå där och prata i typ två-tre minuter! Jag vet ju vad jag ska säga, men jag ska prata på engelska och med inlevelse. Jag är verkligen dödsrädd. Idag tjatade alla mina kompisar på att jag skulle läsa talet för dem först för att göra det mindre läskigt imorgon. Jag vågade inte ens läsa det för Jakob. Det här är verkligen pinsamt.
Mitt tal handlar om självmord och det ska verkligen hållas med inlevelse. Man ska få publiken att gråta ch det är så jävla svårt! Allt låter bara likadant hela tiden. Det blir nog jag som gråtet. Jag kan se mig stå där framme och bara bryta ihop för att jag inte vågar eller för att jag håller på att skratta åt någon i publiken. Som tur är behöver det bara vara några stycken som lyssnar. Malin och någon kompis. Jag tror att jag skräms mest för att man står så nära publiken. Det var lättare att sjunga inför tvåhundra personer på skolavslutningen, för då satt alla typ tjudo meter bort.

Fan vad fet jag kommer bli imorgon. Vi har typ med oss massa kakor, choklad, ahlgrens bilar och massa annat godis. Haha. Det är så jävla gott också, så det blir väldigt jobbigt att sluta tjock sig efter ett tag. Vi ser ju hur det gick för Sofie xD Haha. Det här med Sofie är egentligen ett intärn-skämt. I lördags hemma hos Josefin satt vi andra och drev med henne och sa att hon var tjock. Det roliga med det hela var att hon tog åt sig. Hon har ju förfan blivit tillfrågat att bli modell av flera olika! Haha. Knäppa människa. Så nu fortsätter vi att reta henne. Det är jättekul!
Idag fick jag världens bästa idé. Jag gick och sjöng på !Womanizer" för att Sofie gjorde det först och så fick jag den på hjärnan. Jag hatar Britney Spears! Usch! Så när jag gick där och sjöng i alla fall, så kom jag på att jag ska göra en cover på den. En hårdrockscover. Jag ska få mina små oförståndiga vänner att fatta hur dålig den låten är och hur dålig hon är!! Usch!

Fyfan vad jag hatar folk som röker! Jag ser verkligen ingen fördel med det. De skyller på att man får en nikotinkick och sådana grejer. Men vafan! Om man feströker är det lätt att bli beroende och sedan sitter man där. Jävla idioter. Dessutom påverkar det folk runt omkring. Det stinker och man mår ju illa av röklukten.
En gång när jag och Alexander stod och väntade på bussen kom det en kvinna och ställde sig framför oss. Såklart rökte hon och SÅKLART blåste det mot oss! Så helt utan att tänka på det började jag prata om hur äckligt det var med rökning. Han hakade på och tyckte precis som jag så vi stod där och snackade skit om folk som röker. Helt plötsligt flyttar kvinnan sig och ställer sig på andra sidan busshållsplatsen! Haha, gissa vad vi skrattade efter det! Det var så jävla kul!

Jag sitter och lyssnar på musik och jag insåg nyss någonting. Pierre i Simple Plan sjunger asdåligt! Vad falskt det låter! Jag älskar deras musik, men jag blir helt missnöjd för att de borde byta sångare haha!
Jag lyssnar på musik hela tiden. Det är verkligen så! Även om jag ska träffa en kompis på busshållsplatsen går jag där och lyssnar på musik i typ en minut. Lite onödigt kanske. Haha
Jag kollade på "Hem till Midgård" idag. Jag tröttnar aldrig! Tyke och Runar äger alla. De och deras höga IQ kan få vilken kvinna som helst på fall xD Haha, nat!
Gud vilka konstiga saker jag säger idag, men jag är så jävla trött! Jag är alltid trött numera. Undrar varför^^

Jag ska nog gå och lägga mig. Det blir en LÅNG dag imorgon! God natt.

Huvudvärk så det bara smäller om det. Fyfan alltså! Det känns som ett übermigränanfall som jag har haft i flera veckor. Det här går verkligen aldrig över.
Jag åt jättemycket middag idag. Det var spagetti och köttfärssås så nu är min mage typ såhäääär stor. Jag rullar runt som en fotboll. Jag är typ lika tjock som Sofie nu xD
Jag har slutat skriva låtar, inte medvetet men det går utför. Jag har förlorat all inspiration helt enkelt... Det enda jag får inspiration till är att skriva noveller eller böcker. Jag tror att allt det här beror på att jag nästan aldrig är glad längre. Det känns som att jag är ensam liksom. Jag går runt i skolan och pratar med alla, men jag hinner aldrig uppfatta vad jag håller på med. Jag är typ en levande zombie.
Jag står i en folkmassa, pratar med alla, men har inget att säga. Det känns som att jag inte är mig själv länger. Det skojjiga är att jag ser att de andra ser att jag inte är mig själv, men de säger ingenting om det. Det är typ Josefin som hela tiden håller koll på hur jag mår. Hon får egentligen aldrig något vettigt svar, men jag är så glad att hon bryr sig. Hon är en riktig vän.
På torsdag ska jag hålla tal. På engelska. Jag går runt och spänner mig och mår dåligt över det och det gör att jag inte kan koncentrera mig på att träna på talet. Jag är så paranoid, jag vågar aldrig stå framför spegeln och öva eller bara läsa det högt hemma för jag är rädd att någon ska ha satt en övervakningskamera i mitt rum. Jag är rädd för att andra ska kunna läsa mina tankar också. Och det gör att jag alltid tänker tankar som man inte vill att andra ska höra. Bara för att det retar en själv. Så är det alltid! Så fort jag går på en buss tänker jag alldeles fel tankar om alla jag ser i ögonen. När vi var hemma hos Josefin i lördags satt vi och kollade på en skräckfilm och tjejen det handlade om hade världens mysigaste pojkvän som sa något gulligt och precis då sa Erik: "Det är en sådan pojkvän ni vill ha va?". Det var precis vad jag tänkte! Exakt dom orden. Mitt i prick Erik! När han sa det blev jag rädd. Tänk om andra kan läsa mina tankar?
Det enda stället jag är säker på är i duschen. Där kan ingen se mig. Där är jag själv i säkerhet, ingen övervakningskamera, helt ensam. Duschen är det bästa stället som finns.
Orkar inte skriva mer, känner mig lite för känslosam just nu...

Jag kollade nyss på Führerens elit. Fyfan vad bra den var! Den var så djup och stark. Verkligen gripande.
Den handlar om en kille som heter Friedrich. Han är en grym boxare och blir därför värvad till en skola (nazistskola), vilket inte hans far tycker om. Men han förfalskar hans faders underskrift och åker dit. Där får han flera nya vänner och blir poppis eftersom att han ska representera skolan i boxning. Skolans regler är såklart ashårda och det enda lärarna egentligen vill göra är att förnedra eleverna. Det är så himla hemskt. Jag älskar sådana filmer!
Filmen var en del av min tyska uppgift. Jag ska skriva en recension också. Nu måste jag fan komma igång med det här. Jag har tio steg kvar den här terminen. Eller, egentligen blir det bara två, men det är ju hela block. Det är projektstegen som är viktigast och de stegen jag behöver göra.

När jag vaknade imorse kunde jag känna andan långt där borta. Om jag inte hade munnen öppen var det näst intill omöjligt att andas. Det här bådar inte gott, vi ska åka till alperna om några dagar bara.
Paniken väller upp inuti mig när jag tänker på det. Paniken över att bli frisk. Blir jag inte frisk kommer bussresan blir en större pina än den borde ha blivit. Ett och ett halvt dygn på en buss. Inget paradis när man är sjuk.
Vi kommer åka igenom tre länder innan vi kommer till Italien. Danmark, Tyskland och Österrike. Tänk vad mycket vi kommer se. Det kommer nog bli kul!
Sitter och lyssnar på Sum 41. Ett av de bästa banden i hela världen. Jag blev helt såld på deras musik när Sara lät mig lyssna i sjuan någon gång. Tre år. Tänk att jag inte har tröttnat än haha. Jag brukar alltid bli helt beroende av nya band jag hittar och sedan tröttnar jag efter några veckor. Det betyder att det här Sum 41 gör riktig musik. I can feel it in my fingers.
Nu ska jag bege mig upp till min säng. God natt

Är lite trött från i natt dårå. Vi sov kanske fem timmar sammanlagt, annars hade vi kuddkrig, kollade på skräckfilm eller åt chips och godis. Det köptes åtta pizzor, men inte fan åt vi upp alla dem! Haha! Det kanske gick åt tre eller fyra pizzor...
Det var en väldigt rolig natt (och kväll). Vi var nio stycken för Patrik skulle stanna hemma och spela, nördjävel.
Vid midnatt ungefär försvann Erik och Emil. Emil åkte hem och Erik skulle på någon annan fest i Hackstabacken.
Erik kom tillbaka efter två timmar kanske. Hela morgonen låg Erik och slet loss hårstrån från mitt huvud och slog Josefin i ansiktet. Nu är jag helt kladdig, för Erik spottade först ut en lakrits i min panna, fyfan haha! Sedan la han ett chips med dipp på på mitt hår. Nu är mitt hår helt stelt och kladdigt. Usch!
En lite rolig grej var att vi inte direkt hade planerat så mycket, vi gjorde en lista på vad alla skulle köpa. Jag skulle köpa chips, men det fattade tydligen inte Sofie så hon köpte lika många chipspåsar som jag, alltså tre stycken. Sedan hade Josefin en påse hemma redan. Så till slut gick jag hem med samma tre chipspåsar jag kom dit med.

När jag kom hem såg till min förvåning att mamma och pappa, som var i Täby centrum igår, hade köpt en rockring till mig! Så när mamma, pappa och Eric åkte iväg till Erics innebandy-match stod jag där hemma och rockade rockring haha.
Till rockandet satte jag också igång en LP' med "Cityboy". Det var någon gammal LP' pappa hittade i våran LP-låda. Där har vi kanske hundra LP's. När jag blir vuxen ska jag ha en egen LP-samling. Den ska framför allt innehålla ett tiotal Queen och Pink Floyd-skivor. Denna idé kan kanske komma från Peyton i One tree hill, tihi.

Jag har gått och funderat på en grej i några veckor nu. Jag tror att jag skulle vilja ha barn snart. Alltså om några år. Typ när jag är sjutton-nitton någon gång. Jag har alltid velat bli ung mamma. Jag är fullt medveten om nackdelarna, till exempel att man inte hinner göra allt i livet som att festa och resa och sådant. Allt är så svårt. Tänk att ha ett barn. Ens eget barn liksom. Vilken stor grej. Jag är säkert asknäpp, men just nu är det så jag tänker.
Nu ska jag gå, vi ses :)

Jag längtar verkligen till sommaren! Kolla vilken härlig bild jag tog i midsommaren 2008.

Jag är arg. Den där jävla gymnasievalssidan är dum! Jag skulle göra min ansökan alldeles nyss, men tre av de linjer jag skulle söka fanns inte på sidan! Vad är det för jävla skit? Ansökningarna ska vara inne senast på måndag (alltså om fyra dagar) och man kan inte göra sina ansökningar klart! Jävla skit! Ren ILSKA!!
Jag känner mig som en lögnare, som att jag sitter och håller på hela sanningen men inte vill dela med mig av den. Sanningen kanske är en kaka som man vill behålla för sig själv. En riktigt god kladdkaka med en jordgubbe på.
Jag tror att livet är något man verkligen ska leva. Lev livet när det varar, ingen vet vad som händer sedan. Även om man lever fler liv senare borde man ta vara på varje liten sekund. Allt dåligt, allt bra. Man lär sig olika saker hela tiden och tänk sedan när man blir gammal, vilka erfarenheter man kommer ha.
Jag tror att man egentligen ska ligga där varje kväll, i sin säng, och fundera över dagen. Vad har jag lärt mig? Det gör nog att man kommer ihåg vad man har lärt sig. En sista påminnelse liksom, innan nästa dag börjar.
Det finns (fanns) några sådana där riktiga konstnärer, sådana som gjorde något annorlunda, något helt fantastiskt. De allra största konstnärera måste vara Freddie Mercury, Bob Marley, Niel Young, Elvis Presley, Ronan Keating, Bob Dylan och min musiklärare Johan Ivansson. Vilka genin det finns (och har funnits)
Johan är den största konstnären jag känner, vilken talang. Han är så grymt musikalisk, alltså, jag vet inte vad jag ska säga. När vi hade Lucia-tåg i skolan, alltså på övningsträffarna, satt han med gitarren i famnen och bara improviserade dessa helt fantastiska melodier. Jag får gåshud av att sitta och lyssna när han skapar musik. Jag älskar det! Fantastiskt.
Nu ska jag bege mig, vill försöka vara lite piggare än vanligt imorgon! God natt alla söta människor där ute!

Idag har varit en riktigt dålig dag, en sådan där seg dag som helst bara får ta slut. 
Det började bra, jag Sofie och Norea satt och skrattade en massa på bussen. Det var något fel med radion i bussen och hela vägen från Roslags näsby kom det massa olika trum-rytmer ur den som vi satt och head-bangade till.
Det känns som att så fort man kommer till skolan blir man ledsen, det är säkert något fel på luften i skolan. Den suger nog ut all energin ur alla. Jag hoppar runt som vanligt, helt galen, men det känns liksom som att jag ljuger när jag ler och skrattar. Det finns alltid något där som ligger och tynger ner en.
Ibland kan jag känna mig ensam i en hel folkmassa. Det känns som att ingen ser en fast man vet att alla gör det och ingen pratar med en utan bara sitter och kollar på en som om man vore något objekt man bara fastnar med blicken på.

Jag älskar våren. Våren känns liksom som en början av allt bra. Vintern är sådär trist och segt men sedan kommer våren och då blir allt bra. Men det bästa med våren tycker jag är naturen. Det är alltid bra väder på våren, fåglarna kvittrar och det är grönt överallt.

Idag är en dålig dag, nu ska jag gå...